Kom ska jag berätta

av Tyra Banks, men det var otroligt roligt att få vara fotomodell för en dag. Ja hur kommer man på en sådan sak… min väninna C säger att hon aldrig blir bra på kort, inte det att hon inte är snygg, för det är hon verkligen, men kameran kan inte fånga hennes skönhet när hon far runt i och fäktar med armarna (vilket hon gör väldigt mycket, jag är faktiskt imponerat över hennes armar och vilka rörelser dessa kan göra…) Nå väl, hon fick i present en dag på ”The studio” där de tar modell bilder, med en inbjudan i handen, kan man bjuda med kompisar, denna kompis var jag!

Vi kom dit kl 14:30 och fick vänta i ett rum fyllt med folk som alla väntade på DET! Svarta stora fåtöljer blev vårt reda under dagen, ja för det lite över fyra timmar, vi väntade mycket, blev sminkade, väntade, blev fotade i tre ombyten, när den ena var inne hos fotografen, var den andra och bytte om. Sedan blev det lite mera vänta och till slut fick vi se oss själva i 56 olika positioner. Välja var svårt, men det blev lite bra kort, som jag kände att det där är jag. Lugn, ingen skall få något kort i julklapp… eller ja, kanske Olle!

Väntan förkortade vi genom att prata med kvinnorna från Skövde, som hade åkt tidigt på morgonen för att göra detta. C fick presenter, eftersom hon nyss fyllde år. C hade vin och paj med sig och jag hade bakat saffrans småkakor.  Ja och så är vi ganska bra på att prata allmänt så tiden gick fort. Nu har jag gjort det med, tänk vad jag får vara med om…

Nej, den gick strålande! Vi hade ett härligt samtal, personalchefens frågor blev ställda på noll tid, hon tyckte jag var tydlig och rak, att det märktes att jag hade jobbat med mig själv och viste var jag stod. Jag kommer att all sannolikhet att gå vidare till steg två.

Steg två består av ett antal personlighetstest. Testen skall berätta för mig vad jag är bra på och vilka områden jag behöver utveckla. Dessa test kommer hon att titta på som grundlag för beslut. Testen kommer att bli min personliga ägodel efteråt, så jag kan använda dem i mitt nuvarande arbete, eller om jag vill söka mig vidare. (detta var hennes ord)

Det finns en sak som ligger mig i fatet… Jag har ingen akademisk examen, jag har en massa poäng i trevliga, intressanta ämnen, men inget som ger mig en akademisk titel. Själv ser jag det som en fördel. Jag har anpassat mig efter marknaden, när det var en het potatis med utbildningar på distans i slutet 90 talet, förkovrade jag mig i det. När jag fick mitt första projektledar jobb, läste jag pedagogik i arbetslivet för att kunna göra ett bra arbete i den rollen, och när jag såg att många deltagare jag mötte använde sina tankar till att göra livet svårt för sig, blev jag mental tränare. Strunt samma, jag vet vad jag kan och vad jag står för och det hoppas jag de som bestämmer kan se när vi kommer så långt i processen. Jag är bara såååå glad att intervjun gick bra!

Det blev inget tema på söndag kvällen, kom hem trött och glad efter min Danmarks helg. Överkom tröttheten en timme då det var sista avsnittet av ”Forbrydelsen II” hela Danmark har stått still 10 söndagar för att få veta vem som mördade soldaterna som varit i Afghanistan. Jag blev fruktansvärd upprörd över att det var just ”han” som gjort det, vilket gjorde att jag gick raka vägen in i säng och försökte lugna ner mig med Göran Skyttes bok ”Omvänd” där han på ett rakt och ärligt sätt berättar om sin andliga resa. Det var en bra motsats till ”Förbrydelsen II”

Måndag kväll gick jag till gymmet och gick som en tok på bandet. En kille som jag brukar prata med där kom bort och sa ”om du hade gått baklänges nu så hade du hamnat tillbaka i Danmark för länge sedan. Vilken fart” Det kändes bra, jag var mycket nöjd med mig själv.

Tisdag kväll var det Gothia match – de förlorade mot Solna, lite tråkigt, men dock förväntad, de leder serien. Strax innan vi åkte mot Gothia hallen, ringde telefonen, jag satt vid köksbordet, hade precis hälld upp en stor portion indisk soppa och ville egentlig inte svara. Men… signalen lät så intensiv i mina trötta öron så jag svarade:
-         Det är Tine
-         Monika Olsson här
-         Ja hej
-        Ja det här har du väl väntat på, och nu har jag tid… var tror du om fredag kl halv tre (min hjärna gick på högvarv. Vem var det jag pratade med? Vad var det jag hade väntat på?)
-         Halv tre… det kan jag tyvärr inte.
-         Vad tror du om kvart över 11.15
-         Ögonblick ska jag hämta min kalender… jo det går bra. Men nu är jag inte riktig med på vad det är jag ska…
-         Morgondagens ledare
-         Oj förlåt, jag har precis kommit hem från jobbet
-         NU- så sent, då är det dags att lägga jobbet bakom dig, vi ses på fredag på mitt rum på Nymilsgatan

Ska jag börja samtalet på fredag med en ursäkt? Det kändes inte riktigt ok, att jag inte viste vem hon var. Samtidigt – hur många från jobbet ringer till mig en tisdag kväll kl 18 och bokar ett möte?

Nu blir det intervju på fredag – och nu skall jag skriva en lång lista på vad jag vill med mitt ledarskap.